Töntig matte

I stort sett kan jag säga att jag är ganska nöjd med mitt liv. Jag tror emellertid att jag råkat få en ganska töntig matte. Hon är snäll och vi gör mycket roliga saker tillsammans, men det är inte sällan som hon gör något tokigt eller glömmer n¨ågonting väsentligt.

Vi har en överenskommelse att om hunden behöver gå ut och kissa på natten så går det bra att väcka matten som sedan öppnar dörren till trädgården. Detta gjorde jag i natt. Matte följde med mig till nedre våningen för att öppna, och jag skyndade mig ut till trädgården. Jag satte mig på huk. Kändes inte bra. Jag vandrade lite omkring och provade på nytt. Det kändes blött, otrevligt och kallt. Jag kände mig förvirrad. Efter att ha snurrat runt lite till på gården gick jag in bara för att konstatera att jag hade tikbyxan på mig. Det var dags att börja slicka sig ren. Matte fattade ingenting, hon bara lade sig igen. Jag gjorde mitt yttersta för att snygga till mig trots att jag fortfarande hade den blöta byxan på mig, och efter en stund gick jag med på att krypa tillbaka i sängen. Då jag fortsatte att slicka mig även i sängen, insåg till slut också matte att något var fel. Sedan gick det fort. Av med byxan och in i duschen.

I vårt hushåll brukar hundarna äta middag ganska tidigt, vid 15-16 -tiden på eftermiddagen. Det betyder att såväl jag som lillasystern känner oss hungriga redan då. Nå, en dag åkte vi på en liten resa mitt på dagen, och jag kollade noggrant att matte packade hundmaten i kappsäcken. Och det gjorde hon. Däremot glömde hon helt att sedan ge maten åt sina stackars hundar -- oss. Vi återvände hem sent på kvällen, och då upptäckte matte till sin stora förvåning att hundmaten låg kvar i bagaget. Jag och lillasystern hade redan nästan svultit ihjäl då vi till sist fick något att äta mitt i natten.

När det gäller mat så har vardagslivet några gånger också tagit en lyckosam vändning. En vacker eftermiddag serverades hundmiddagen lite tidigare än vanligt, på grund av att vi bara råkade befinna oss i köket vid en gynnsam tidpunkt. Det var så ovanligt att efter en timme eller så hade matte inte heller mera koll på om hon redan givit oss mat eller inte. Vi hörde när hon började prata lite halvhögt med sig själv och fundera. När hon sedan beslöt sig för att ge oss båda en matportion till protesterade vi inte alls. 

Jag undrar om alla hundar har ett lika märkligt familjeliv som vi...?

#bordercollie #hundliv #hundfamilj